Ur Östgötaposten 2 maj 1902

Det var härom dagen på Vexiö torg. En gumma gick där och tittade sig omkring bland alla äggförsäljarne. Slutligen stannade hon framför en gubbe med menlöst utseende, hvilken bar en korg med stora, vackra ägg. Hon beundrade äggen, hvad de kostade och bestämde sig slutligen för att taga ett par tjog. Gubben räknade beredvilligt till de båda tjogen, och gumman lade dem varsamt i en kruka, som hon bar i förklädet. Då hon fått dit alla äggen och skulle betala, fann hon, att hon ”glömt” sin portmonnä.

”Men jag kan ju ställa krukan med äggen här, mens jag springer hem efter pengar”, sade hon.

”Ja, gerna det”, tyckte gubben.

Det gick en kvart, en halftimme och slutligen en timme, men gumman kom ej tillbaka. Gubben började bli otålig, men lugnade sig ändå en kvart till. Han hade ju krukan med äggen. Fattad af en plötslig misstanke lutar han sig ner och lyfter locket af krukan.

Den var bottenlös.

Nyckelord: ägg, lurendrejeri, Wexiö

Ur Faluposten 1890-09-20

En charkuterihandlare i Wexiö har måst flytta ifrån sin bostad innanför sin butik, enär spökerier gjorde honom wistelsen där olidig. På natten hörde han tunga steg, och då han strök eld på en tändsticka, uppstod ett bedöfwande buller på golfwet wid sängfoten. Han rusade upp och lyste på platsen, wäntande få se jorden öppen, men såg i stället — så täljes det, en stor blodpöl, hwilken han förstenad af fasa observerade en lång stund.

På morgonen begaf han sig till en äldre fru, som i åtta år innehaft lägenheten före honom. För henne woro spökerierna icke främmande, men som hon warit af ett undergifwet, fromt sinnelag, hade hon sofwit godt efter sina aftonböner, och aldrig egentligen lidit af spökenas trampande och suckar, utom när hon druckit allt för starkt kaffe sent på kwällarne.

Ett faktum är, att kwarteret, intill hwilket den spökhemsökta lägenheten gränsar, heter ”Klostret” samt att — wid nedläggandet af wattenledning där i fjol — åtskilliga benrangel af munkar och gråbröder blifwit mer eller mindre oroade.

Då spökerierna emellertid, enligt gammal god sed, alls icke förekomma om dagarne, tröstar sig handlanden i fråga därmed, att hans affär då i stället flitigt frekwenteras af ”köttsliga” warelser, som wisserligen föra rumor med matwarorna, men allid mot kontant ersättning.

Nyckelord: gråbröder, handlare, munkar, skelett, spöke, Wexiö